Ändrade planer gör mig till en sur bitch....
Jag vill bara ha lugn och ro, med rutiner och vardaglig lunk.
(dag 18)
Spelar ingen roll om det gäller något som är roligt eller om det är ett "måstegöra".
Blir arg, ledsen och besviken och kan bete mig som en riktig långsur, bitch....
Jag har funderat om det är för att jag, väljer, vart jag lägger min energi. Och det blir någon slags urladdning,
då det inte blir som i tanken? Ett litet problem är det, men också emellanåt en drivkraft. När något, inte blir som jag vill tänker/planerar, triggas någongting inom mig, och ett jäklaranamma, det SKA gå, ändå, dyker upp.
Oftast brukar jag hitta en lösning på problemet, orsaken till det som gått om stöpet.
Men ibland så händer saker som man/jag inte kan påverka..
Cellgiftbehandlig blir ej av, denna vecka
Under denna vecka var det planerat in min 2:a cellgiftbehandling, har mentalt, förberett mig för detta.
Fick veta att min Picline, (en slags gummitråd i en ven, för cytostatikabehandling) inte ligger rätt,
det hade synts på röntgen, vid en andra inspektion. Så min sk kur är inställt, för denna gång....
När sköterskan ringde, var hon lite stressad själv, och lät upprörd, kunde inte svara alls och hade inte pratat med läkaren heller. Inte minsta undran, kom för mig heller? Just nu, snurrar det med tusen och en frågor. Som jag förstod det så blir det inopererat en venport, som cytostatikan ska kunna behandlas genom...
Tankarna snurrar, hur mycket kommer behandlingsplanen att ändras?Hur påverkas mängden gift i kroppen, då det blir längre mellan kurerna, denna gång. Allt är ju beräknat in i minsta detalj. Blir det en extra gång cellgift, eller kommer cancern att försvinna ändå?
Jag känner en djup oro, besvikelse och det gör mig ledsen, trött och medtagen, inför vad dessa förändringar, kommer att påverka, min närmsta tid framöver.
Oron smyger sig på
Oron smyger sig på,
i min ensamma vrå.
Natten är mitt sällskap,
Morgonen, förhoppningsvis, ger mig, vetskap.
Inte lönt att spekulera,
måste, sluta att fundera.
Säga att, allt blir bra,
Imorgon kanske en annan da`
Våga ha förtröstan och tillit,
finns ju inget facit.
Allting brukar ordna sig,
ja, det gör det nog, jävlarimig....
/Lilla My
Tror det ligger i generna,detta med att ogilla fastställda planer. Jag tycker inte om det heller. Vi får hoppas att du får reda på mer idag kära syster... 💓